corinas

Rädsla...

Brukar inte alltid vara så känslosam i mina inlägg men känner för det idag då det har hänt så mycket i mitt liv på sistone och då passar det ju att lägga ut en ny dikt idag. Den här dikten skrev jag för några år sen och jag vill aldrig någonsin uppleva detta igen. Men vet samtidigt att vill man ha nya upplevelser i livet måste man våga och just nu känner jag lite rädsla...

 

Smärta

 

Det gör ont

När man släpper taget

Då det är meningen

Att livet ska gå vidare

Det gör ont

Med ett adjö

Smärtan är nog allra värst

Då man ser sin vän i ögonen

Och vet att det är för en allra sista gång

Det gör så ont

Då stunden är kommen

Men även långt efteråt

Då man tar en titt mot stjärnorna

Ser hur långt bort de är

Då kanske man inser

Vad man förlorat

Då kanske man inser

Att sin kära är föralltid borta

Kanske längre bort än stjärnorna

Det gör så ont

Att aldrig kunna glömma

 

 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas